Tacksamhet

Men först – ett stort tack

Lovade impulsivt o sådär ”typiskt-mig” att skriva om baksidan av entreprenörskapet och min somatiska sjukdom o cellgifter mm. Innan jag babblar på om det vill jag först tacka lite….

(gällande sjukdomar, cellgifterna osv så väljer jag att lägga detta som ytterligare ett inlägg och då under kategorin ”UC/AS”. )

 

Almi och Nyföretagarcentrum

När jag kom på min idé (uppfinningen), valde jag att dra in min entreprenörsanda och glömma allt vad sjukdomar heter. Genom hela resan har starka aktörer såsom Almi Företagspartner i Växjö och Nyföretagarcentrum stöttat och hjälpt till i processen.

Flera personer har hjälpt till frivilligt och ideellt och några namn värda att nämna i detta är bland andra Magnus Lesshammar på Almi i Växjö, som verkligen stöttat i vått och torrt. Han ska få guldmedalj när jag har råd att tillverka en sådan, helt klart. Eller får det bli en i papp. Jag tror han uppskattar vilket som, även om guld alltid är trevligare än papper.

Han är den som viftat vilt och brett med röda flaggan, då jag kört på i för höga knyck eller vägrat stanna upp och andas emellanåt.
Han har klappat i händer, ropat HEJJA (han är världsbäst på det där med hejjarop) när det gått bra och torkat mina glädjetårar, när sådana kommit. Nåja, kanske inte torkat dom bokstavligt, men han har verkligen funnits där oavsett om han haft tid eller inte. Tack Magnus. Du är min hjälte <3

Sandra Ruuda – tack för att du vände min adhd-diagnos till entreprenörsanda istället. Du fick mig att inse hur klokt det är att, istället för att se det negativa i en sådan diagnos, plocka fram allt det ”göttiga” och göra succé av det!
Glömmer aldrig när du i din snygga minikavaj och välputsade skor hälsade mig välkommen in på ditt kontor, där jag skulle presentera mig själv och min idé. Om ditt kontor och dess väggar kan tala, hoppas jag att de för alltid håller tyst. För nu snackar vi fullständigt ”go-bananas” och sedan brista ut i charmlösa tårar.
Tack för pepp, stöd och en rejäl Wake-up-kick! <3

 

Sen finns det fler, mååånga fler som hjälpt till, stöttat med både tid, pengar och kompetens, men detta får jag klura lite på. Jag har en tendens att glömma hälften av det jag i stunden tänker på och därför kommer en tacksamhets-lista att lägga ut, när jag är aningen mer fokuserad än vad jag är nu.
Det blir, när jag tänker efter, ungefär som ett litet tacktal som om jag fått Nobelpriset =D =P

Kram så länge <3

 

 

Lämna kommentar Dela inlägget:

Du har hela världen i din hand människa

Så sitter jag här med min jävla lycka.

Mot alla odds. För att jag kan. För att jag VILL. För att jag inte vet bättre. Eller nåt.

När jag började svamla på den här bloggen var min idé att nå ut med attraktionslagen och dess magiska kraft. Jag ville nå ut med kunskapen, erfarenheten och en massa annat viktigt å sånt. Sånt som tillför. Sånt som gör nytta för den enskilde. Sånt som verkligen gör skillnad. Men herregud och hans moster. Ska JAG göra skillnad? Med min blogg? På riktigt? Med min lycka?

Ja.

Människa – du har världen i din hand

För att få dig förstå att du har HELA världen i din hand vill jag först fråga dig – vad får dig att glömma tid och rum?

När du har svaret på den frågan – då har du också din lycka och framgång klar.

Det är precis det HÄR du ska syssla med och ingenting annat.

Blev svaret att du glömmer tid och rum när du får pyssla i hemmet? Ja, då är troligen just det du ska syssla med om dagarna. Heminredning, inreda, städa…..Inte kuta runt på demensavdelningen och servera kaffe. Nej. Blev svaret att du glömmer tid och rum när du får meka med bilen och styla den? Då kanske du ska se över om det där ”trygga” jobbet på bankkontoret verkligen är menat för dig.

Blev svaret däremot noll? Nada? Du vet helt enkelt inte vad som får dig att glömma tid och rum och fullständigt bli uppslukad av nuet. Här och nu. Människa – du har hela världen i din hand och för din och min skull – ta reda på dina skills (läs: färdigheter, vad du är duktig på, brinner för, expert på) och gör något galet trevligt av det.

När jag får för mig saker å tings – går jag utanför boxen och ser enbart sådant jag vill åstadkomma. Inte vad jag INTE kan, INTE har eller vågar. Jag avskyr ordet OMÖJLIGT.

Sedan jag var liten. Typ nyfödd – har jag alltid gått min egen väg. Överaktiv, impulsiv och självständig har jag gått min egen omväg och senväg. Allt för att inte vara som alla andra. Allt för att bevisa motsatsen och göra det där som grannen säger ”det är en omöjlighet”.

När jag blev arbetslös 2014 och grävde ner mig i ett svart hål i 2 dygn – var jag oresonlig och nästintill Kajsa Kavat. Jag fick panik och ville ha ett till varje pris. Jag sökte ALLA jobb som fanns lediga men nöjde mig inte med det. Jag kontaktade företag som inte ens var i närheten av det jag kunde, gillade eller ens visste något om.

Så kom det. Ett jobb som fick mig att känna ”Det här måste jag ba ha” De skrev ungefär så här: …….”Höjdrädd? Kan du hantera skylift, släp, är du tekniskt kunnig och verkligt intresserad av att klättra på hög höjd? Har du dessutom ett stort intresse av lackering, erfarenhet av takarbeten eller verksam inom branschen – tveka inte, utan hör av dig.”

Jag fick en kick. Det här var ju något jag INTE kunde men som jag genast såg som en utmaning. Ringde min vän M som sa” Hunny, du har alltid gått mot normerna, du kommer alltid göra det och är det någon som kan – TROTS sin extrema höjdrädsla, få ett jobb inom just takbranschen, så är det du. U go girl”.

Åkaj. Sökte jobbet. Skickade ett skruvat brev och ringde bums upp för att få bekräftelse. Jodå. De hade fått det. Men de hade flera ansökningar som redan gått till intervju. Flera stod på kö och nja. De ansåg att jag inte hade allt som krävdes för jobbet. (jag uppfyllde typ bara ett enda krav – för att vara korrekt. Och det var erfarenhet av arbetsledning). Dessutom hade jag aldrig hanterat en skylift. Jag var rökt.
Jag bad om fem minuter. Bums. Jag körde ner till deras kontor och fick fem minuter.

”Kan du hantera släp och skylift, även tyngre sådana??”

”Om du tar reda på när nästa datum är för kursstart så ska jag ansvara för att bli din bäste skyliftkörare!””

Jag gick därifrån med ett avtal om anställning, i chefsposition och en tjänstebil inkluderat.

Vad vill jag då säga med detta? Jo. Att om du VILL något så blir det oftast så – bara du har tillräckligt med jävlaranamma i dig och vågar tro på dig själv.

 

Chefspositionen är en sak för sig – inget för mig. Jag har varit chef för många gånger och hur jag än gör, lyckas jag inte. Jag försover mig, sjabblar till det eller så går jag bananas och förändrar hela organisationen och får sparken.

De brukar säga ” Lina, du är för bossig, du måste bli mer ödmjuk”

 

 

 

 

 

Röda tråden?

Näpp. Inte i det här inlägget heller. Och vet du vad? Jag behöver ingen röd tråd. För jag brukar lyckas ändå. Det gäller bara att ha ett mål och en vilja av stål. Så ere. Och en känsla. En känsla av att du klarar ALLT.

 

/

 

/Puss

 

 

 

 

Lämna kommentar Dela inlägget:

Kära blogg – jag är i en kreativ bubbla

Icke tillgänglig

Pga diverse kreativa omständigheter och lagom härliga projekt PLUS en nyförlöst bibel som damp ner i postlådan här på Öland häromdagen – så är Lina Fridlund ICKE tillgänglig ett dygn eller två. Minst.

 

Välkommen hit – du kära lilla glädjebok! Nå dina mål – med Malin Boström är som jag tidigare nämnt – en av mina absoluta favoriter! Den ger glädje, kickar och ordentligt med spark-i-röva för att jag (och DU) ska orka, motiveras och vilja kämpa för att nå dina mål! Lättläst och sådär charmigt & magiskt skapt för handväskan – är den en given vardags-must-have för varje businesswoman.

Just ja – Icke tillgänglig!

Inte för omvärlden. Inte för mig själv. Inte för mina kollegor. Inte för någon mänsklig varelse överlag samt heller inga husdjur, gosedjur  eller diverse bekanta. Jo, barnen, sambon, katten – mamma…..ja ja, men i övrigt – nej.

Kreativ bubbla innebär fullständigt kreativt kaos  – och brukar resultera i antingen nada eller framgång. Men som jag brukar säga: ”failure is not an option.”

Så – uppdatering sker i förhoppningsvis positiv anda och …..du?

Till vi ses och hörs nästa gång – vad får DIG att glömma tid och rum? …….det du kommer fram till ska vi prata mer om. Det är nämligen så att just det DÄR – som får dig att glömma tid och rum, helt och hållet och som får dig att må sådär riktigt bra, det är DET som kallas inre glädje. Och inre glädje – det är DEN som kan göra dig framgångsrik. Allt annat är bara slöseri med tid eller är en onödig omväg.

Lets talk about inre glädje i nästa blogginlägg – förnuejatrött

Puss <3

 

Lämna kommentar Dela inlägget: